Allt gick så fort och så fel
Dina tankar skadade mig mer än din handling
Sedan dess har glädjen aldrig helt infunnit sig
Dagen efter ville du igen
Den här gången kunde du inte tvinga mig
Dina blickar sa allt
Efter det försökte jag komma över kanten
Du stod dock där
Bände bort mina fingrar från kanten och jag föll
Jag kommer aldrig att glömma dina blickar
Aldrig kunna förlåta
Kommer du ens ihåg?
Mitt hjärta snördes, som det gjorde den gången
Ingen såg det men jag darrade när jag mötte din blick
Dina fingrar grävde sig djupt ner i min variga själ
Jag sade att du inte kunde röra mig
Jag tänkte aldrig låta det hända
Men det var inget jag kunde styra
Hela mitt liv kommer jag minnas dig
Varför måste det vara så?
Kan du inte bara försvinna?
Jag tycker synd om dig
För jag kan aldrig förlåta
James Söderman | 1996/2004